Naturbilder
Det stora målet
Tänk att detta inlägg blir nummer tusen, vilken resa det varit. Jag har bloggat i olika omgångar och på på olika platser men nu endast här på Fotosidan och det har varit mycket glädjande och inspirerande hela tiden. Jag har trots allt om jag får säga det själv många läsningar på min blogg och en hel del kommentarer får jag att läsa vilket gör det hela ännu roligare. Det här med att blogga är lite som en motor i mitt fotograferande, det ger mig en liten kick att ha i åtanke att åtminstone komma hem med någon bild som kan passa att bjuda på i ett blogginlägg från mina rundor med kameran. Jag vill tacka er som tittar på mina bilder, ni som läser det jag skriver(även att det sällan är så mycket text) och till er som kommenterar. Ett riktigt stort tack, utan er hade jag nog inte kommit upp i tusen inlägg det är ni som gör det roligt att blogga vidare. Nu står ett nytt år bakom dörren, jag kommer fortsätta att blogga. Gott nytt år till er!





Tack så mycket Stefan, det kommer säkerligen nya blogginlägg även i fortsättningen.
/Gunnar S
Tack så mycket Gunnar, jag jobbar på det men det tar längre tid än man tror att nå dit.
Grattis till att du nått ditt mål. Det var också en trevlig serie att avsluta året med. Gott nytt år.
Med vänliga hälsningar, Erik.
Tack så mycket Erik, ja nu tar vi nya tag på nya året. Idag lite snö häromkring men det är plusgrader nu så det är nog borta om ett par timmar.
Av dina bilder i detta inlägg faller jag extra mycket för nr 3, som för mig har en hemlighetsfull karaktär.
Gott Nytt År!
Sven
Tack så mycket för din kommentar Sven, roligt att du hänger med på min blogg och skoj att veta vilken bild som blev din favorit här.
Tack för det Lena, det blir fler blogginlägg.
HaD/Gunte..
Tack så mycket Gunte, dom där murarna är riktigt fina. Verkligen fint att titta på dom sen är ekarna intill gamla och mäktiga.
Jag började blogga här den 19 april och jag har hittills gjort 17 inlägg, så det tar nog lång tid för mig att nå upp till tusen 😀.
//Anders
Tack så mycket Anders, jag trodde nog aldrig att jag skulle nå till tusen inlägg när jag började med att blogga. Jag har gjort några tappra försök här tidigare men då raderat efter ett tag men nu har det hängt i. Så kämpa på du, blogga i den takt som känns bäst för dig.
Det är ett gäng bra bilder du har med här och jag tvekar om vilken som är min favorit. Jag gillar ju intima landskap. Näst sista är spännande med näckrosbladen under grenverket. Sista är också spännande där de vissna ormbunkarna vilar på träkonstruktionen som ligger i en fin diagonal.
Hälsningar Bjarne
Tack så mycket Bjarne som jag sagt några gånger tidigare vi är ganska lika i vårat sätt att se motiven och vi verkar blogga på i den takt som känns bäst.
Bloggandet är som att tala ut i ett rum utan väggar.
Orden lämnar tanken och kroppen, lägger sig till rätta på skärmen och väntar där, stilla men laddade, på att någon ska stanna upp.
En eller flera bilder, en text, ett fragment av en tanke, mer krävs egentligen inte. Ändå betyder det allt när någon svarar.
Responsen är ett tecken på att det osynliga rummet plötsligt fått ett hjärtslag. Ett gilla, en kommentar, ett delat ögonblick säger: jag såg. Bilderna blir varmare när de möts av blickar, texterna djupnar när någon läser dem långsamt nog för att känna igen sig.
Det är där bloggandet får sin mening, i mötet mellan det som skickas ut och det som kommer tillbaka, ibland försiktigt, ibland överraskande starkt.
Utan respons är bloggen ett arkiv av andetag.
Med respons blir den en dialog, ett pågående samtal där varje bild och varje ord får lov att leva lite längre.
Det handlar inte om siffror, utan om bekräftelsen på att något berörde, om än bara för en sekund, och i den sekunden vet man varför man fortsätter att skriva.
Gott nytt bloggår 2026.
Stefan